Askspridning i skogsmark blir allt vanligare
och just nu sprids 1 000 ton söder om
Lygnern i Kungsbacka. Askan kommer från
förbränning av biobränsle vid
fjärrvärmeverken i Sävenäs och Kungsbacka.
Enligt Naturvårdsverket har uttaget av
grenar och toppar vid skogsavverkning i
princip fördubblats under de senaste femton
åren. Inom skogsnäringen kallas materialet
för grot, vilket är en viktig
biobränsleresurs vid fjärrvärmeverken.
– I dag bedrivs nästan lite våldtäkt på
skogen eftersom precis allt plockas ut vid
avverkning, säger Henrik Pedersen, vd för
Askungen Vital AB, som just nu befinner sig
med två askspridningsmaskiner i skogarna
kring Förlanda och Idala söder om sjön
Lygnern.
HAN POÄNGTERAR ATT ingen riktigt känner till
konsekvenserna av de senaste årtiondenas
intensiva skogsbruk.
– Grotuttaget som vi gör nu ser vi
resultatet av först om 50 år. Det är viktigt
att vi är förutseende för att skogen ska ge
en god produktion på längre på sikt.
Henrik Pedersen har märkt av en
attitydförändring under de senaste åren.
– Skogsägarna börjar förstå vikten av att
återföra aska från biobränsleförbränning
till skogen, men vi skulle behöva sprida
omkring 200 000 ton i Sverige. I dag
återförs bara omkring 50 000 ton.
SURT NEDFALL I kombination med ett allt mer
intensivt skogsbruk har lett till försurning
av naturen. Askan återför alla kalkverkande
ämnen som tagits bort i samband med
avverkning och kompenserar näringsbortfall.
– Kvävet försvinner vid förbränningen, medan
ämnen som magnesium, fosfor, kalium och
kalcium finns kvar, berättar Henrik
Pedersen.
ASKAN KOMMER FRÅN Göteborg energis
fjärrvärmeverk i Sävenäs och Statkrafts
fjärrvärmeverk i Kungsbacka.
– Det är alltså inte från värmeverket där
man förbränner sopor, den askan kan
innehålla alldeles för många farliga ämnen,
utan från biobränsleverk som eldas med grot,
säger Pedersen.
Askåterföring är numera en förutsättning för
att skogbränslet ska gälla som förnybart.
För drygt tio år sedan stod Skogsstyrelsen
för notan, men nu är det i stället
fjärrvärmeverken och skogsägarna som
betalar.
– Det är en billig åtgärd i jämförelse med
vilken nytta det gör för skogen, säger
Henrik Pedersen.
FÖRUTOM ATT TILLFÖRA näring gör askan att
mindre kväve läcker ut i vattendragen genom
att näringen binds på hyggena.
– Askan sluter kretsloppet och jag tror att
vi kommer att se mer av detta i framtiden.
