|
|
Askåterföring ur miljöperspektiv
Biobränslen från skog är förnybara och koldioxidneutrala, i
motsats till användning av fossila bränslen (t.ex. kol och
olja) som ger stora ökningar av koldioxidhalten i
atmosfären.
Den koldioxid som frigörs vid förbränning av biobränslen ger
inget överskott i atmosfären eftersom samma mängd koldioxid
togs upp av träden under deras tillväxt. Den energi som
krävs för att skörda och hantera biobränsle från skog är
mycket liten, mindre än 5 % av energin i det skördade
biobränslet. Under förutsättning att återväxten av skog är
minst lika stor som uttaget så är klimatpåverkan försumbar.
Kompensation görs idag bara på en liten del av den
areal som det skördas GROT på. Det ger lägre tillväxt på
sikt och därmed lägre tillgång och högre priser på biomassa
från skogen.
| |
Varför är
askåterföring så viktig?
Den näring som träden kan ta upp från marken är grunden för
hur trädet växer och mår. Näringsbalansen i en skog beror på
tillskott genom nedfall och vittring och förluster genom
läckage och skörd.
Om förlusterna är större än tillskotten för ett näringsämne
är balansen negativ. Enbart stamskörd ger negativa
näringsbalanser för ett eller flera näringsämnen på en
majoritet av den svenska skogsarealen. Vid uttag av GROT
(grenar och toppar) jämfört med bara stam, blir förlusterna
upp till dubbelt så stora för kalcium, tredubblade för
kalium och magnesium och fyr- till femdubblade för fosfor.
GROT-uttag utan kompensation = rovdrift på markens
näringsinnehåll! |
|
| |
|
»Utan kompensation av förlorad näring sjunker
tillväxten i nästa skogsgeneration.
|
|
| |
|
|
»GROT-uttag
på kvävefattiga marker bör kompenseras också med
kväve.
|
|
| |
|
|
»Askåterföring ger tillväxtökningar på kväverika
marker.
|
|
|
|
